Yoga-periodare…

Jag är ju rätt så hopplös. När jag hittade yogan i vintras så blev jag besatt, ville inte göra annat än att yoga. Så fort jag hade en ledig stund satta jag på instagram och letade bilder på olika yogaposer och gick igenom olika yogakonton. Jag yogade själv hemma till appar eller Yogobe en eller två gånger om dagen. Och jag gjorde ju verkligen snabba framsteg. Till exempel så klarade jag att stå fritt på händer i juni i Santa Monica. Satan i gatan vad nöjd jag var då!

Men precis som jag fastnar för nåt med en fingerknäppning, så tappar jag lika snabbt intresset. Hela sommaren har jag prioriterat att vara med först min man och sen mina barn. Den träning det har funnits tid till har varit löpningen och det har ju varit ett måste med tanke på att jag ska springa maraton i september.

 Men jag mådde så himla bra av yogan. Kände mig lugnare, slankare, starkare. Den gjorde mkt för självkänslan helt enkelt. Så nu har jag bestämt mig för att omstarta. Har kört 3 ggr här nere på Cypern. Första gången var rent vidrig. Grinade nästan över hur mycket jag tappat på bara två månader. Andra gången gick bättre. Och redan tredje gången kände jag att jag gjort framsteg. Heja kroppen! Heja yoga!

ea8eb1_65700d22f7f547cbb6f8f2d9584c73c4~mv2
Så himla härligt att yoga i solen, i underkläder. Alla muskler är varma och mjuka och man kan svettas fritt. Älskar det!

ea8eb1_c6aa8a6cc71d4d31b31fbd0fc1060cfb~mv2
Jobbar vidare med mitt handstående.

ea8eb1_bfb5c4e5b8854a10af8af7b5fd2386b6~mv2

En glad post-yoga-girl 🙂 Ni har säkert märkt vid det här laget att jag inte är särskilt brydd över att lägga upp bilder på mig själv i bikini. Det har inget att göra med att jag vill visa upp mig eller ha komplimanger för min kropp. För mig är bara nakenhet inte så himla konstigt. Vi har ju alla en kropp, svårare än så är det inte. Mina intimaste delar har jag såklart ingen lust att visa och det är heller inte så bekvämt att gå runt helnäck, men hur nån kan tycka att en kropp i bikini är nåt särskilt uppseendeväckande har jag svårt att förstå. Det är ju sommar och vi går ju alla runt så på stranden och det är väl ingen skillnad om man ser det på bild eller i verkligheten.

 Kommer ihåg när jag var liten och bodde i Jokkmokk. På vintern badade vi ofta bastu med våra grannar och alla var nakna, vuxna som barn, och sprang ut och kastade sig i snön utan att skämmas det minsta. Därifrån fick jag nog med mig att det var helt naturligt och inte nödvändigtvis något sexuellt med nakenhet. En riktigt sund norrländsk syn om ni frågar mig! 🙂

En till..

Glömde den här, men den måste ju också med. Hur fin som helst! Han har talang ungen, det får man ändå säga. Älskar ju själv att fotografera. I ett annat liv.. Eller när jag blir 70 bast kanske jag blir superfotograf, vem vet? 🙂 Det är aldrig för sent att byta liv, att förnya sig själv. Glöm aldrig det!

DIY eller hitta en lösning

Det är många som undrar hur jag tar de bilder jag lägger upp på Instagram och här på bloggen. En del frågar om jag alltid har med mig en fotograf, ständigt redo att ta bilder. Det har jag givetvis inte, haha. Skulle vara både opraktiskt och dyrt. Nej, det gäller helt enkelt att vara påhittig och lösa problemet. Jag har därför tränat upp både min kille och mina barn i att ta bilder. Min kille är mer motvillig än barnen kan jag säga… Han påstår att jag alltid vill ta bilder vid fel tillfälle och fel tillfälle är enligt honom: när han är hungrig, när han är trött, när han har fått vänta länge på mig, när man ska njuta av att vara i nuet osv osv. Det vill säga nästan jämt.. Men när han faktiskt anstränger sig så blir det ganska bra. Han har börjat lära sig att man inte vill se tjock ut och inte ha en skugga i ansiktet och att bilderna ska vara skarpa. Haha!
Här på Cypern har jag anlitat Jack, 11 år, som proffsfotograf. Han får nämligen betalt. 50 kr om dagen för att ta några bilder på mig då och då.Det är märkligt vad det är mycket enklare att motivera barn när man säger att det är ett jobb och att de ska få betalt 😉
Han börjar iallafall bli ganska duktig och blev mycket stolt när det trillade in beröm under en av mina instagrambilder häromdagen. Även min 6-åring fotograferar med glädje när han får chansen. Blir lite skakigt ibland men det finns nästan alltid en kanonbild och mer än så behöver man ju inte.
Om jag inte har tillgång till varken kille eller barn så har jag en app med självutlösare (Camera+) och dessutom en liten fjärrkontroll till telefonen. Det är ju lite krångligare, för man ska ställa upp telefonen på ett stabilt sätt på rätt höjd, men det funkar i krig.

Några av Jacks mästerverk från dagens skörd. Skräpet på marken på den sista bilden är ju inte optimalt, men det är ändå min uppgift att hålla koll på sånt.. Försökte ta bort det, men wifi:t är så långsamt här att det inte riktigt funkade med redigering av bilderna. Utöver det tycker jag själv att det är en kanonbild.

Man älskar ju att träna på semestern..

De har faktiskt världens finaste gym här på området, så det finns inga ursäkter att inte träna. Där finns allt man behöver – löpband, diverse cardiomaskiner, fria vikter, maskiner, bollar, hopprep, TRX osv osv. De har till och med en yogasal. Jag har varit duktig och tränat varje dag. Gjort två intervallpass på löpbandet. Och det är en himla tur att det finns löpband för det är INTE aktuellt att springa ute i den här värmen.
Första dagen gjorde jag ett set Almenäs-intervaller. Himla kul förresten att det har blivit ett begrepp! Älskar att så många har fattat hur bra de där enminuters-intervallerna faktiskt är. Vilken nytta de gör, framförallt för flåset. För er som inte vet vad Almenäs-intervaller är för något: först springer man 10 minuter som uppvärmning, sen 10 enminutersintervaller (dvs 1 min snabbt och en minut långsamt, upprepa 10 ggr, totalt 20 minuter), sen nedjogg i 10 minuter. Passet tar alltså 40 minuter. Jobbigt när det pågår, men det är snabbt över 🙂 Hur snabbt man springer intervallerna beror på ens personliga dagsform. Men det ska vara så pass fort att man blir riktigt trött under den där minuten.
Andra dagen sprang jag mina älskade Marit Björgen-intervaller. De gör jag främst för att få ett högre grundtempo. Jag ska berätta för er om Marit Björgen-intervallerna här någon dag, men inte just nu för nu ska jag till gymmet och springa innan det blir för varmt. Tjing!

Det går en del vatten i den här värmen… Topp från Under Armour, kjol från Reebok, skor från Saucony.

Beachen

Idag lämnade vi vår trygga bubbla här på Noyanlar Royal Sun. Allt man behöver finns ju här – supermarket, pool, vattenrutschkana, gym, restaurang, bar, massa lekgrejer för ungarna, en stor egen terrass att slappa på osv. Men idag gick vi iallafall de ca 400 metrarna till stranden, Long Beach Iskele. En fin liten (smal men lång) strand. Det kändes inte så himla turistigt faktiskt, verkade som det var många locals som söndagshängde där med sina familjer. Vattnet var helt underbart. Lagom stora vågor och varmt som en jacuzzi. Vi kunde nästan inte slita oss. Låg i vattnet säkert 80% av tiden. Det har också varit väldigt varmt idag, eller ÄR fortfarande väldigt varmt. Som varmast var det 37 grader och just nu 33 grader fast klockan är halv åtta.
Vi hade det bra ända tills det skulle ätas. Det visade sig nämligen att stranden var extra sandig (kan man säga att en sandstrand är sandigare än normalt egentligen?) och det var helt omöjligt att äta utan att få i sig en matsked sand med varje tugga. Det blev lite dålig stämning kan man säga.. Mina barn har inte så mycket tålamod när nåt går emot dem..
I övrigt kan jag berätta att jag har 35 myggbett. 35!!!! Och de flesta är stora bölder. Ser ut som om jag har fått böldpest. Snyft. Barnen har fått några, men inte alls lika illa.

Oh my, det gick att ladda upp en bild!

De här cypriotiska damerna rörde sig inte ur fläcken på hela dagen. Om inte de fick ett ton sand i småbyxorna så vet jag inte vad.

Solbrända småkillar måste bada med tischa.

Fin bikini från Love by Lola.