Löpning

Gravidträning

Träning under graviditet ja. Det är ju verkligen ett kapitel för sig. Man kan väl säga att det aldrig i livet är viktigare att basera sin träning på dagsform än just då. När man inte är gravid  är det ju ofta skönt att träna fast kroppen protesterar lite eller man känner sig lite trött och hängig. Det är liksom inte ett alternativ när man är gravid. När kroppen säger ifrån då, ja då är det stopp helt enkelt. Jag var verkligen på g med träningen när jag blev gravid och tyckte att det var en jättebra grund att stå på. Att jag nog skulle kunna hålla igång och fortsätta träna hela graviditeten och sen inte ha så lång väg tillbaka till maratonlöpning till exempel. Men tji fick jag.

De första månaddrna var jag så trött att jag inte visste vad jag hette. Ville BARA sova och äta. Sova och äta. Sova. Äta. Allt annat var sekundärt. Fanns inte en chans att jag skulle orka träna särskilt mycket. Dessutom åkte immunförsvaret ner i källaren och jag var sjuk nästan hela tiden. Åkte plötsligt på alla ungarnas förkylningar och influensa och bihåleinflammation osv. När jag ändå försökte träna kände jag direkt att jag var mycket flåsigare än vanligt. Blev så anfådd ibland att det kändes som jag inte fick luft och då var jag tvungen att sluta. Jag tog relativt omgående i graviditeten bort alla prestationsmål med träningen, sprang kortare sträckor, sprang långsammare, tränade långsammare överhuvudtaget. Var försiktig med att ta ut mig.

Efter de första två månaderna när jag försökte jag jobba mig tillbaka till mina träningsrutiner igen och nu har jag på sistone lyckats springa tre gånger i veckan och köra yoga eller styrketräning två gånger i veckan. Jag känner ju att min kropp mår bra av att röra på sig. Den är ju van vid det!

Det finns många myter och teorier om huruvida man ska träna magen eller inte när man är gravid. Jag vill inte paja några magmuskler så jag riskerar inget. Slutade köra situps och planka och sånt samma dag som jag fick en riktig mage. Däremot försöker jag fortfarande aktivera de inre magmusklerna när jag yogar och styrketränar. Jag gör helt enkelt bara övningar som inte känns obekväma eller konstiga på något sätt. Lofsan har också gett mig rådet att inte göra övningar där jag behöver hålla andan.

Här är ett exempel på hur en träningsvecka kan se ut, så här körde jag till förra veckan.

Måndag: Almenäs-intervaller (dock i ett mycket lägre tempo, är inte i närheten av att ta ut mig). Totalt ca 6 km löpning. 5 min rodd. Styrketräning.

Tisdag: 30 min yoga.

Onsdag: Ingen träning

Torsdag: 30 min yoga.

Fredag: 5 km löpning i lugn takt

Lördag: Ingen träning

Söndag: 5 km löpning. Almenäs-pokalen (men med 4 varv istället för 6 och lite kortare löpsträcka än normalt).

De dagarna jag vilade helt kändes kroppen sliten och jag var väldigt trött. Som gravid tycker jag som sagt inte man ska pusha det när kroppen säger ifrån. Nu har jag precis varit ute och sprungit 7 km i det underbara solskenet. Vår i luften idag!! Här är lite bilder från någa av veckans träningspass. IMG_2800 IMG_2820 IMG_2900 IMG_2906

4 svar till “Gravidträning

  1. Anna skriver:

    Hej! Jag är också gravid (v26) och tränar på i stort sett som vanligt. Hade gärna tagit emot förslag på skonsamma magövningar som jag kan byta ut övningarna på passen med?! 😊

  2. Maggan skriver:

    Åh vad skönt med en löptur i vårsolen. jag har följt dig och lofsan länge och blev innerligt egoistiskt glad när du berättade att du var gravid = mer mammaträning i podden 😃 Jag är tyvärr inte gravid men försöker och senast jag var gravid lyckades jag inte hålla i träningen som jag önskade. Blev rädd och slutade fast kroppen och orken ville pga mångas fördomar om att det var farligt. Så grattis till dig och grattis till oss andra som får höra mer om mammaträning!

  3. Känner igen det där med att bara vilja sova, äta, sova och äta i början. Hu!! Hade själv ett inplanerat maraton i v 10 (oplanerad graviditet) så det var bara att bita i de där första, hemska veckorna . Men det var extremt skönt att bara släppa allt vad prestationsinriktad träning heter efter det. Har du nån plan för hur länge du tänker springa? (många rekommenderar ju att sluta typ efter v 20, men jag tänker att man borde kunna hålla på ganska många veckor till om allt känns bra!?)

  4. Sarah skriver:

    Jag sprang till v36. kände att det fungerade bra för mig.sprang otroligt långsamt i slutet men det var härligt att kunna vara ute. rekommenderar inte ngn annan att göra det dock. Det är ju olika för alla hur länge det känns bra att springa. Tilläggas ska väl också att jag gick från att träna 11-14h/vecka till ca 5-6h/ vecka i slutet av graviditeten så det var ju enorm skillnad. Kram på er

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.