Bragden!

Älskar att ha fel ibland! Vilken match de gjorde igår de svenska fotbollsdamerna. Varför varför plockade de inte fram den där glöden tidigare i turneringen? Det var underbart att se hur de kämpade. Höll på att bli vansinnig på domaren som uppenbarligen inte höll på Sverige, men karma ville visst att blågult skulle ta hem det.

*Hedvig Lindahl. Vad har hänt med Hedvig? Det är som en helt annan människa än den osäkra, lite klumpiga tjejen som stod i mål för några år sen. Hon fullkomligt strålar av självförtroende och känns så lugn och trygg. Riktigt bra match igår! Och hon la definitivt grunden till segern genom att rädda USAs första straff.

*Blackstenius. Där har ni framtiden. Mer speltid till den här målsökande missilen.

*Lisa Dahlkvist. ÄLSKAR att hon skrattar åt Hope Solo när hon ska försöka psyka henne med ett fånigt handskbyte. Funkade inte på Lisa som garvade, dunkade in straffen och sen var det Solo(ng) USA 👋🏻

*Sundhage. Replik på Solos fegisutspel.  ”Det skiter jag i. Vi ska till Rio, hon ska hem.” Klassiker.

*Kollektivet. Ett svenskt landslag när det är som bäst. När laget och kollektivet tillsammans blir större och starkare än ett gäng glänsande, välbetalda, individuella stjärnor.

*Ola Wenström. En av de bästa vi har. Oerhört proffsig och kunnig. Har jobbat ihop med Ola. Vi gjorde Tipslördag tillsammans för mer än 10 år sen. Superproffs redan då. När han säger ”Dala Dahlkvist dotter gör målet” är det inte för att förminska Lisa Dahlkvist och hennes prestation. Det är för att ge tittaren en extra dimension, extra information, ett historiskt ”perspektiv”. Orkar inte att det blir nån slags Twitter-storm kring det. Kan Sverige tagga ner lite nu? Kanske engagera sig i lite viktigare saker? Den här blodhundsmentaliteten är så ohärlig. Som att man bara väntar på nåt att hugga på. Fånigt tycker jag.

Tisdag. Semi mot Brasilien. Missar man den matchen är man ju inte riktigt klok. Over and out.

OS – en kärlekshistoria

Jag älskar OS. Så mycket att det nästan känns ohälsosamt. Jag skulle lätt kunna sitta dygnet runt och kolla på alla möjliga sporter. Eller vara en av alla de där nyblivna papporna som planerar in sin föräldraledighet så det rååååkar sammanfalla med just OS. Det är också mitt absoluta drömjobb som programledare.

Några reflektioner på spelen hittills.

*Gymnastiken. Jag har blivit helt besatt! Mycket tack vare att Veronica Wagner är en briljant expertkommentator. Alltså verkligen lysande. Kunnig, duktig på att förklara så man förstår, engagerad, entusiastisk, spontan. Måste ju vara spelens stora tv-genombrott. Och Simone Biles är verkligen en stor (men pytteliten) idrottskvinna! Satan i gatan vilket fritt program hon har. Man tror inte det är sant!! Grinade faktiskt under mångkampsfinalen igår, dels för att totalt överlägsna Biles faktiskt blev chockad och tagen när hon insåg att hon vunnit. Fint. Men dels också för tvåan Aly Reisman som man såg verkligen verkligen ville ha den där medaljen efter att ha slutat 4:a i London 2012. Då på samma poäng som bronsmedaljören. Härligt också med alla nerver som satt utanpå de där små kropparna. Tex ryskan som tappade det totalt och ramlade flera ggr. Fascinerande sport måste jag säga.

*Fotbollen. Sicken svensk besvikelse, både på dam- och herrsidan (nu räknar jag kallt med att damerna slås ut av USA). Min favorit spelar i Nigeria. Ni har definitivt inte missat honom, Umar Sadiq med de låååååånga benen. Som en bambi på hal is ser det inte ut som om han riktigt har kontroll på de där spirorna. Men det har han ju och det är härligt att se honom älga runt på plan med sina tusenmilakliv. Mest underhållande matchen var ju lätt Nigeria-Japan som slutade 5-4!

*Handbollen. Herrarna är tyvärr en besvikelse. Älskar ju det där landslaget, men här har de inte räckt till helt enkelt. Damerna har ju varit grymma så här långt. Det lovar gott för fortsättningen. Filippa Idéhn har varit on fire i målet, Hagman är riktigt grym (det är ju på 9 meter hon ska vara, väl?), Gulldén förstås. Torstensson en klippa i försvaret och bössan vill man ju se mer av! Handboll är riktigt roligt att kolla på, även när inte Sverige spelar. Har blivit en hel del matcher så här långt..

*Volleyboll. Kul tv-sport! Lång och smal ska man tydligen vara. Tänk er USA:s volleyboll-landslag komma gåendes tillsammans med USA:s gymnastiklandslag.. En härlig syn, haha!

*Sarah Sjöström, du är så jäkla bäst! Guld, silver, brons – hittills. Älskar Sarah för att hon är en fantastisk idrottare, men också en härlig transparent person.

*Nu längtar jag efter friidrotten, hoppningen och basketslutspelet. Over and out!

Kassel life

image image

Klänning H&M (rean!), skor Blankens, väska Zara, solglasögon Nividas. 

Jag trivs faktiskt rätt bra här i Kassel. Förmodligen mest för att Patrik är här, men det är en småtrevlig stad (förutom shoppingen som suger!!). Vad gör jag då här på dagarna? Patrik tränar oftast två gånger om dagen och då brukar jag också träna eller jobba med mail/blogg/podd osv. När han är hemma så pysslar vi dels med våra gemensamma projekt (vi har faktiskt startat ett företag ihop så det är en hel del att greja med) eller lagar mat eller spelar spel eller tar en sväng till parken och spelar lite basket. Jag kan gilla att vara spelarfru ibland, även om jag inte tror att det skulle passa mig att vara det på heltid. Jag är nog inte så bra på att passa upp och anpassa mig efter andra 🙈

Det finns en del mysiga restauranger här också. Patrik och hans lag har förstås sina stamställen där de får lite extra bra service, de är ju kändisar här i stan 😁 En restaurang vi ofta går till är El Erni och där var vi häromkvällen med Johan (Sjöstrand) som är den enda andra svensken i MT Melsungen. Man är ju inte sitt snyggaste på blixtbilder men håll till godo med våra svettiga röda nyllen..

image image

Igår var Patrik och jag och käkade på en annan trevlig restaurang med mysig utegård och jag var en lycklig lycklig tjej som fick njuta av foie gras för första gången på säkert en månad!

image

image image image image