Tekniska problem

Hej alla glada!

Måndag, ny vecka, och jag är tillbaka i Stockholm efter en helg i Hamburg med Patrik och vårt företag Två Apors Affärer (jo det heter faktiskt så, haha). Älskar Hamburg, jag bodde faktiskt där en gång i tiden när jag jobbade som modell. Ska slänga upp lite bilder här på bloggen lite senare idag.

Ni kanske har märkt att det har varit en del tekniska problem med bloggen. Ibland har det inte gått att komma in och den har legat nere i flera timmar. Vi jobbar på att lösa det och just nu verkar den iallafall funka. Ledsen för det! Är ju urtråkigt när man inte kommer in på sidan 😢🤔

Kassel Marathon del 1

Okej, här är en rapport från den första milen i Kassel Marathon 2016. Jag stod ganska långt fram i startfållan, jag gillar att göra det. Vill kunna springa på i mitt eget tempo och inte behöva trängas eller kryssa runt folk. Jag blir hellre omsprungen längs vägen än att behöva springa om hela tiden. Vet att det där är en psykologisk grej som är lite olika för alla.

Jag hade ruskigt mycket adrenalin i kroppen när starten gick och dansade fram de första kilometrarna. Hängde utan problem med farthållarna för 3:45 och började till och med tänka tanken att jag kanske kanske skulle kunna springa på mitt rekord (4:06:00). Har nån slags okuvlig tro på mig själv och mitt pannben. Haha. En grundinställning att jag klarar precis allt. Och det är lite av en undermedveten känsla, för jag kan ju samtidigt gå runt och oroa mig för att komma sist.. Märkligt det där.

Första milen var RIKTIGT trevlig löpning. Parkmiljö, plant, sluttade en del neråt och ingen trängsel. Blev ikappsprungen av en svensk som hette Thomas vid 6 km ungefär. Det visade sig att han var en trogen lyssnare av Träningspodden och läsare av bloggen (om du läser detta Thomas: hej hej och tack för peppen!) så han hade nästan bättre koll än jag själv på mina förutsättningar och mål, haha. Trevligt med ett litet prat iaf, kan bli ganska ensamt att springa de där utlandsloppen ibland. Var inbillat kissnödig de första 6-7 kilometrarna, men jag visste ju att jag hade kissat 100 ggr innan start så jag struntade i att stanna och det var ett bra beslut för det gick över sen. Lite oroande var det att jag fick ont i vänstra hälsenan redan efter någon kilometer och dessutom så lossnade skavsårsplåstret på vänster häl och knölade ihop sig i strumpan nästan direkt. Gjorde ett halvhjärtat försök att ta bort det, men det är så krångligt med kompressionsstrumporna och jag ville inte behöva stanna helt så jag bestämde mig för att strunta i det och springa på. Gick givetvis ut lite för hårt även i det här loppet, men det var ju så lätt och kul att springa den första milen.. Älska adrenalinvingar! Sprang på ca 55.40 och då höll jag ändå igen lite. Som ni ser på videon nedan så var jag vid gott mod.

Maratonförberedelser

Lugn, bara lugn, loppberättelsen kommer snart. Ledsen att jag är seg. Har tagit några dagar att återhämta sig. Hade så ont i kroppen på söndag efter loppet och igår att jag nästan trodde jag hade tagit sönder något. Speciellt i knäna. Kunde inte gå i trappor eller ens ta på mig ett par byxor. Men jag sov flera timmar på söndag eftermiddag och även på måndag eftermiddag och när jag vaknade i morse kändes kroppen helt okej igen.

Funderade på att ta en löprunda, men struntade till slut i det och det var nog bara bra.. Men imorgon, då ska jag lunka en fem kilometer eller nåt tänkte jag 😀👍🏻 Att springa maraton är nästan som att föda barn. Helt överjävligt en liten stund efter, men några dagar senare börjar minnet blekna och man blir sugen på att göra det igen. Började googla nya lopp igår, haha 🙈 Just nu lutar det åt Okinawa i Japan i början av december.

Men jag tänkte såhär inför Lidingöloppet bjuda på mina sista förberedelser inför ett maraton. Jag har liksom anpassat dem efter varje maraton jag har sprungit. Learning by doing kan man väl säga..

Dagarna innan loppet åt jag faktiskt väldigt mycket kolhydrater. Brukar ju inte göra det så det var lite ovant att bli så proppmätt hela tiden. Dagen innan loppet åt jag spagetti och köttfärssås till lunch och pizza till middag. Sen rullade jag i säng och sov ca 6 timmar. Vill egentligen inte sova mer dagen innan lopp, tycker jag blir lite trög och tung i kroppen av det.

Jag går upp rätt långt innan start på loppdagen. Loppet startade kl 9 och jag klev upp 6.30. Det första jag gör när jag går upp är att äta frukost och dricka kaffe. Detta för att få igång magen och hinna bajsa i god tid innan loppet. Gör allt för att undvika att få löparmage.. 🙈 Var rätt nervös och kunde inte äta så mycket men fick i mig en macka med ost och skinka samt en smoothie med rödbetor. Kläderna hade jag plockat fram dagen innan och så här blev det.image

Sportbh från Nike (en som satt riktigt tight pga ömma PMS-bröst), linne från Under Armour, löparkjol från Reebok, kompressionsstrumpor från 2XU, ett vätskebälte och ett midjebälte för mobilen. Samt skor från Saucony som inte är med på bilden. Alla kläder har jag givetvis sprungit långt i förut så jag vet att det funkar.

Efter frukost tar jag en kall dusch. Känns skönt att väcka kroppen lite och vara fräsch när man börjar springa. Sen fixar jag håret så det håller (gärna flätor längs sidorna och en ”flättofs). Man vill inte hålla på och greja med det under loppet. Klipper tånaglarna ordentligt. De måste vara megakorta. I mitt första maraton hade jag en liten, liten bit nagel som låg och skavde på tån bredvid hela loppet och när jag kom i mål var den tån en stor blodfylld ballong. I förebyggande syfte har jag också skavsårsplåster på hälarna. Sprayar problemområden med min hemliga japanska spray (nån slags blandning mellan liniment och smärtstillande). Mina problemområden inför det här loppet var hälsenor, vänster knä och vänster rumpmuskel samt utsida lår. Smörjer in underarmar, armhålor och insida lår med speciellt glidmedel för löpare. För att inte få skavsår givetvis.

Sen packar jag mitt lilla vätskebälte. 2 flaskor vatten, 1 flaska cola utan kolsyra, 1 treo, 3 alvedon, lite torkade aprikoser och massa dextrosol. Hörlurar, skavsårsplåster i olika storlekar och lite papper (om det skulle bli kris längs vägen och det inte finns en toa). imageLaddar innan jag går med B12-vitamin, en brustablett Razor Sharp och lite nässpray. Nålar fast nummerlappen, knyter fast chipet ordentligt i skon. Har så klart sett till att telefonen är ordentligt uppladdad till loppet. Kissar ungefär 700 ggr. Bajsar inte lika många, men säkert 3-4 ggr iallafall. Sen ut genom dörren!

Kom till startplatsen ca en halvtimme innan. Kissade tre gånger (inget toapapper på de äckliga bajamajorna, är ofta så tyvärr så ta gärna med eget) och körde lite strech/yogaövningar. Brukar tänka att de tre första kilometrarna är uppvärmning. När speakern börjar räkna ner till loppet har man sjukt mkt adrenalin i kroppen! Jäklar vad lätt det är att springa för fort i början 🙈 Det gjorde jag också, hakade på farthållarna för 3:45… Den här gången var jag också riktigt nervös innan. Starten går och man småjoggar med klungan mot startlinjen. Ens egen tid börjar inte räknas förrän man passerar den, kan vara bra att komma ihåg om det är lite trångt. Ingen idé att stressa över det.

Sådär ja, det var de sista förberedelserna fram till start. Nästa inlägg kommer att handla om de två första milen!image

I did it!!

Åh vad jobbigt det var – utan konkurrens mitt jobbigaste maraton – men det gick! Som ni också ser på videon ovan. Helt slut nu, skriver en utförligare loppberättelse imorgon. Då ska jag också bjussa på mina egna ocensurerade videos från loppet. Det är inte vackert och många svordomar, haha. Måste vila trötta ben nu, hörs imorgon!

En dag kvar

En dag kvar – sen smäller det! Igår var jag på marathon-expo (en lite minimässa i en sporthall) och hämtade ut min nummerlapp och mitt chip till skon. Det är nästan alltid expo i samband med ett marathon och det är rätt kul tycker jag. Man kan kolla lite på de andra löparna, titta runt bland utställarna och kanske köpa någon fiffig sista-minuten-grej. Den här mässan var den minsta jag har varit på och loppet är definitivt det minsta jag har sprungit..

Hade läst nånstans att det var 11000 löpare som skulle starta i Kassel Marathon och tyckte det var skönt. Jag gillar liksom att kunna gömma mig lite bland alla tusentals som springer. Så gissa om jag fick en chock när jag hämtade ut nummerlappen och insåg att det bara var drygt 600 av de 11000 som skulle springa marathonsträckan. Sanningen är den att jag nästan fick panik. Tanken som genast poppade upp i mitt huvud: ”tänk om jag kommer sist”.

Blev lite lugnare när jag kollade resultatet från förra året och såg att de sista hade gått i mål på 5.45, men nånstans är jag ändå orolig för att komma lunkandes där sist av alla 🙈 Fånigt, jag vet, men hjärnan tar inte alltid logiska vägar..

Köpte iallafall en mobilhållare som man har runt midjan istället för på armen, samt ett par nya långdistansstrumpor (som jag förmodligen inte ens kommer att använda eftersom jag nog springer i kompressionsstrumpor..). Skriver mer om de sista förberedelserna senare ikväll (då kommer bilder också), nu ska jag på handbollsmatch mellan MT Melsungen och Gummersbach. Efter att ha börjat serien med tre raka förluster får vi hålla tummarna för att det vänder idag..